Igår var vi lediga från synundersökningar och glasögonutlämningar så vi passade på att göra lite studiebesök. Första stoppet var ett provat ögonsjukhus, Visualiza. Sjukhuset har ett väldigt fiffigt system då de rika patienterna betalar för de fattigas operationer och behandlingar. Vi fick se  både flådiga undersökningsrum och toppmodern utrustning. De rika patienterna tas emot en och en i de finare undersökningsrummen medan de fattiga kan vara flera stycken i samma undersökningsrum. Dock är utrustningen och personalen den samma för alla och lika så operationssalarna. Sjukhuset arrangerar även arbetsdagar utanför sjukhuset på bland annat soptippen, som vi jobbade på i måndags. Med sig har de toppmodern utrustning där alla instrument man kan tänkas behöva ryms i en resväska. Något vi optiker blev imponerade av!

 

Presenter från Sverige

 

De rikas väntrum med fin inredning och aircondition 

De fattigas väntrum med träbänkar

Ett synundersökningsrum som ryms i en resväska

 

I operationssalen

 

På eftermiddagen åkte vi till Svenska ambassaden för att träffa Anders Kompass. Ett spännande möte och några av oss blev riktigt starstruckt! Ambassaden är den enda nordiska ambassaden i hela centralamerika och viktigare än någonsin. Ambassadens arbete är bland annat finansiera projekt för att främja mänskliga rättigheter och biståndsfrågor. Som exempel pågår det just nu en rättegång som kräver rättvisa till krigets offer. Denna rättegång är en av många som pågår och pågått för dessa offer och det finns många hemska historier. Denna historia började med att en ung kvinna blev bortförd, misshandlad och våldtagen av militär. När hon efter månader i fångenskap lyckades fly kidnappade de istället hennes yngre bror. Brodern har inte setts till sedan dess och i mer än 30 år har familjen krävt rättvisa och letat efter kvarlevorna av sin förlorade son/bror. På vårt hotell bodde det några mayakvinnor som var med och vittnade i rätten. Någonting som måste vara otroligt jobbigt eftersom de troligtvis försökt glömma bort allt det hemska kriget förde med sig. 

 

Anders och hans kollegor gör verkligen ett hästjobb men det uppskattas inte av Guatemalas regering.. Senast idag stod det på Guatemalas största dagstidnings förstasida "Regeringen vill avskeda Sveriges och Venesuelas ambassadörer". Något vi verkligen inte hoppas hända! 

 

 

 

Idag reste några av oss iväg för att se mayaruinerna i Tikal medan resten av oss stannade på hotellet. Jag och Eva bestämde oss för att besöka lite museum om Guatemalas historia. Vi besökte två likartade musem som berättade om kollnisering av Guatemala, förtrycket mot mayaindianerna, inbördeskrig osv. Mycket gripande historia med många hemska människoöden. Det är viktigt att berätta om historien för att inte upprepa det hemska igen samtidigt som den berättar om hur guatemalanerna blev dem de är idag. 

 

 

Porträtt av några av 45.000 försvunna och mördade människor under konflikterna sitter uppklistrade på husens fasader

 

Vi besökte även det historika polisarkivet i utkanten av staden. Polisdokumenten gömdes under kriget och hittades 2005 efter en explossion. I ett halvfärdigt sjukhus hittades miljontals dokument inkastade i varierande skick. Alla dokument var sparade sedan 1882, totalt 80 miljoner! Ett otroligt stort projekt att ta vara på alla dessa dokument! AHPN som det förkortas på spanska arkiverar dokumenten papper för papper. Är dokumenten trasiga lagas de eller förebyggs att de går sönder ytterliggare sedan scannas alla dokument för att lagra digitala kopior. Orginalen arkiveras i kartonger i långa långa rader. Hitills har 1/3 av dokumenten arkiverats och det uppskattas ta 13 år innan man är färdig. Många av handlingarna kan användas som bevismaterial och AHPN har bistått med material till hitills 14 rättegångar för krigets offer. Skäktingar till offren kommer ofta till arkivet för att leta upp information. Det sjuka är att allt detta arbetet finansieras från utlandet, största delen Europeiska länder och inte ett öre från Guatemala.. Det finns många som skulle vilja förstöra dokumenten och de 73 som arbetar där utsätts ofta för hot. Varför gör de då detta massiva arbete? De vill bevara landets historia och ge medborgarna tillgång till sanningen och få svar på sina frågor. 

 

Arkivering

Den äldsta boken från 1882

 

Mitten av sjukhuset där guiden pekar på kartan användes som tortyrrum

 

 

Två mycket intressanta dagar!

 

Kram Jessika